Konstruktionsvirke utmanar stål och betong på riktigt

2021-03-25

Pressbild från Modvion AB av vindkraftstornet i trä på Björkö

1994 upphörde förbudet mot att bygga fler än 2 våningar i trä och sedan dess har utvecklingen för byggnationer i trä gått framåt. Snart står bland annat Sara Kulturhus i Skellefteå klart, 20 våningar som blir en av världens högsta byggnader i trä. Nu utmanar konstruktionsvirke stål och betong på riktigt, och detta innebär förhoppningsvis att trenden kring att bygga riktigt högt i trä är här för att stanna.

Vi bygger framtiden tillsammans

Vi på Perssons tror att framtiden kommer att byggas i trä. Med innovativa lösningar och produkter kan vi bidra till att fler väljer bort betong och stål och istället bygger i trä. På så vis tar vi ett steg i taget mot ett mer hållbart samhälle.

Av vilka anledningar väljer man konstruktionsvirke?

Konstruktionsvirke används till bärande konstruktioner i olika byggnadsverk som hus och broar. Förutom att trä är ett förnyelsebart material och har stora fördelar ur miljösynpunkt, jämfört med stål och betong, är det ett material som har låg vikt i förhållande till bärförmåga och hållfasthet.

Det gör att trä lämpar sig mycket bra för industriellt byggande. Dess lätta vikt gör att transporter, resning av stomme och montering på byggarbetsplatser underlättas. Att trä dessutom är ett otroligt vackert material gör också att många väljer att använda trä som en del av sina projekt. Detta är några av anledningarna som kan göra att man väljer att bygga av trä.

Ur ett hållbarhetsperspektiv
Kostnadsmässiga skäl
Utifrån en gestaltningsidé
Låg vikt och enkelt att hantera
Lätt att forma och bearbeta

Hur många våningar får man bygga i trä?

År 1888 införde Sverige ett förbud mot att bygga hus högre än två våningar i trä. I samband med Sveriges inträde i EU upphävdes lagen år 1994. Införandet av förbudet kom efter en storbrand i Sundsvall år 1888 då man ansåg att det inte var tillräckligt säkert att bygga större konstruktioner i trä. 104 år efter att förbudet infördes har forskningen och utvecklingen av brandskydd kommit långt, och idag når trähus som är korrekt konstruerade upp till de krav som ställs.

De nya EU-reglerna som började gälla 1994 innebär att brandkraven är mer funktionsbaserade vilket betyder att så länge brandkravet kan upprätthållas finns ingen begränsning på hur många våningar man får bygga i trä.

Har byggnationen i trä ökat?

Sedan 1994 har fler och fler byggnationer i trä genomförts, och om vi ska nå våra klimatmål är det en nödvändighet att vi i större utsträckning väljer att bygga i trä istället för i stål eller betong. Både stål och betong släpper ut stora mängder koldioxid under tillverkning, och genom att byta dessa material mot trä minskar den negativa påverkan på miljön avsevärt.

Enligt statistik från Trä- och Möbelföretagen (TMF) har byggandet av flerbostadshus i trä ökat stadigt de senaste åren från 2010, men det handlar främst om hus med upp till fem våningar. Högre byggnader i trä har hittills varit relativt ovanliga men nu har intresset blivit riktigt stort både i Sverige och resten av världen. Höga byggnader och andra typer av stora konstruktioner som broar och vindkraftverk har nu börjat uppföras i trä.

Sara Kulturhus startar trenden för höga byggnader i trä

Dessa otroligt höga projekt som genomförts spås leda utvecklingen framåt och bidra till att fler väljer att satsa på att bygga i trä. Med sina 20 våningar är Sara Kulturhus i Skellefteå en av världens högsta byggnader i trä och beräknas stå färdig hösten 2021. Vi tror och hoppas att trenden kring att bygga riktigt högt i trä är här för att stanna.

Visionsbild från Modvion AB av ett 150 meter högt vindkraftstorn i trä.

Sverige har fått sitt första vindkraftstorn i trä

Ett 30 meter högt vindkraftstorn i trä har rests på Björkö utanför Göteborg. Företaget Modvion som står för konstruktion och tillverkning av tornet meddelade under 2020 att de skrivit under avsiktsförhandlingar med Varberg Energi om ett 110 meter högt torn, och med Rabbalshede Kraft om 10 torn som blir minst 150 meter höga.

Dessa torn blir världens högsta konstruktion i trä. Att kunna bygga en konstruktion för framställning av förnyelsebar energi utav förnyelsebart trä är inspirerande och ett bra steg i rätt riktning för att minska byggindustrins klimatpåverkan.

Vindkraftstornen är ett modulkoncept som gör det möjligt att bygga högre torn med lägre vikt jämfört med stål, och som kan transporteras på allmänna vägar. Eftersom att den koldioxid som tas upp av träden när de växer lagras i tornen är dessa vindkraftverk klimatneutrala redan från start. Vindkraftstornen i trä byggs också till lägre kostnader än de i stål vilket sänker produktionskostnaden för vindkraftsel.

“Med den här typen av verk är besparingen ungefär 2000 ton koldioxid per verk jämfört med om man producerar den i traditionell teknik, det vill säga bygger den i stål. Det motsvarar ungefär om du sätter sig i bilen och kör 400 varv runt jorden.” säger Björn Sjöström, vd på Varberg Energi till SVT.

Konstruktionsvirke utmanar stål och betong

Nu utmanar konstruktionsvirke både stål och betong på riktigt. Eftersom att mer och mer byggs av förnyelsebart material skapas ett mer hållbart samhällsbyggande och utvecklingen går åt rätt håll. Ökat byggande i trä ökar efterfrågan på förädlade träprodukter, och då vänder vi oss till våra värdefulla norrländska skogar.

Vad innebär klassificeringen för konstruktionsvirke?

Konstruktionsvirke sorteras utefter bärande ändamål och hållfasthetsklasserna är C14, C18, C24 och C30. Sorteringen görs maskinellt och i vissa avseende även visuellt. Sorteringen delar in virket utifrån dess hållfasthet och funktion, och inte efter utseende. Däremot ställer marknaden höga krav på konstruktionsvirkets utseende vilket gör att virke med blånader eller kvisthål är sällsynta i bygg- och trävaruhandeln.

För att branschen ska hålla en hög nivå och att virke som levereras ska vara av god kvalitet ställs höga krav på branschen internationellt. Till exempel måste konstruktionsvirke vara CE-märkt och sorteringen kontrolleras årligen av ett tredjepartsorgan.

Hållfasthetssorterat konstruktionsvirke från Perssons

Vi på Perssons arbetar endast med konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C24 och C30. Konstruktionsvirke med hållfasthetsklass C24 används i bärande konstruktioner som kräver hög hållfasthet, som till exempel takstolar och bjälklag. Hållfasthetsklass C30 uppfyller ännu högre krav och är lämpad för bärande konstruktioner som kräver hög hållfasthet där grova dimensioner inte kan användas.

Vi erbjuder hållfasthetssorterat konstruktionsvirke för till exempel husstommar, takstolar och stora byggnader, och självklart är virket CE-märkt. Vår anläggning i Bergstena är utrustad med senaste tekniken och i vår sorteringslinje kan vi sortera virket med mycket hög precision. Det gör att vi kan garantera högsta kvalitet på det sorterade virket. Du kan läsa mer och se specifikationerna för vårt konstruktionsvirke här.